Min rädsla.
Jag har gått nyss en power walk med hunden och det va skönt :)
Tänkte på en sak då jag va ute och min största rädsla är att min kille kommer lämna mig ensam, visst vi bor 36 mil från varann men rädslan att han lämnar mig är stor.
Jag är inte den snällaste med han just nu men hoppas att han förstår hur jag mår men dels så kan jag inte förklara för honom hur jag känner det just nu och rädslan är stor och bli större då man inte vet vad han gör på dagarna när han inte svara eller skickar något.
Även om jag ber han dra flera gånger och att han ska lämna mig ifred så önskar man ändå att han var där för mig och hålla min hand då det är dåligt, önska går ju men att den går i uppfyllelse är liten.
Han förstår nog inte att jag behöver han så mycket just nu då ja är sjukskriven så behöver jag han otroligt mycket och gråter varje gång jag blundar så ser jag han framför mig sträcka ut sin hand mot mig och be mig komma, det är tufft då man vet att han inte kan komma.
Men man får leva med det ett tag till :)
Nu ska jag se på Grey´s Anatomy på Kanal5 och dricka mitt goda kaffe och sen fixa lite hemma och skälla lite på hunn då och då och va tyst ;)