Ensam.
Jag känner mig så hemsk ensam i mitt liv just nu.
Lever ensam, äter ensam, skratta ensam, se på tv ensam, gör saker ensam, sover ensam, ja gör allt ensam även om man har "Pojkvän" hur men nu kan kalla det för då det inte funkar så bra i distans och ingen kan flytta eller en kan och en kan inte så är det och jag kan inte det just nu då jag har arbete där jag bor.
Men jag känner mig ensam och övergiven och oälskad och vet inte hur jag ska dra mig ur detta för jag har ingen ork till något inte ens laga mat och äta och inte ens se tv utan att ens lessna.
Gråter nästan varje dag över att jag känner sig så ensam att ingen bryr sig om en om man skulle ligga sjuk i sin säng eller åker in på sjukhuset, så känns det.
Jag vetinte vad jag vill få ut av livet nu mer för jag kommer inte kunna göra något som jag är menad till och kärleken finns inte längre för mig då jag har gett upp att göra saker och jag har gjort för mycket för kärleken så får jag va ensam med katterna och gnälla som en gammal tant i 20+ ålder, jag får nog skylla mig själv när det gäller detta då man sa ja till ett hemskt jobb och fick en pojkvän som bor 36 mil bort, skulle inte ens valt något av det så skulle inte jag inte vara så här olycklig, eller?
Kärleken finns inte för mig mer och mer än ensam har jag inte varit som det är nu.
Bara jag som känner så?