Miicha

Såg på Max som min mamma tipsade mig om.

Efter 15 minuter ca på filmen så utbrast jag i gråt så hans tränare/ägare dog och dom sulle på begravning, Max drog och gnällde i koppel och siktade sig på kistan som var längst fram i kyrkan med Amerikanska flaggan på.

När han som hade Max i koppel tillslut släppte han så sprang han raka vägen till kistan och la sig framför den tills allt var över, men då dom skulle gå så ville inte Max det.

Max fick syn på hans bror (marinsoldatens yngre bror) och var fast vid honom men Justin som han hette ville som inte ha hunden men det var en familjemedlem tyckte mamman i huset.

Dom tog hand om hunden men han var väldigt rädd av sig för alla skott och höga ljud, med tanke på att dom var ute i krig med Max tidigare.

 

Justin fick tillslut tycke för Max och började träna honom så han kunde bli en "normal" hund igen.

Max är en belgisk vallhund.

 

Max gör allt för att skydda Justin och lyder honom väldigt bra tillslut.

Det är mycket som händer i filmen och jag rekomendera den väldigt starkt.

 

Jag kände efter jag grät några gånger under filmen att jag älskar djur och att jag är väldigt tacksam över att jag har en hund som är så väldigt snäll och fin, ska aldrig leva utan djur.

 

Denna film är baserad på de krighundar som finns och vad dom har varit med om och hur dom jobbar som inom marinen.

 

Helt klart värt att se denna fina film!!